Hmm... va ska man berätta om nu då??
Jag vet inte va ja ska berätta om... Jag har ju varit rätt "dum" när jag var yngre. Jag gjorde väl inte så mycket olagligt men mina då varande vänner... (nämner inget namn)
det som grämer mig mest är väl att de vänner man hade då finns int alls i dag. Så när det tog slut mellan mig å min då varande kille så försvann de. På sätt och vis kan jag förstå d. När man är kär och är 17 år så ser man int allt utan man tror på en hel del. Nu påstår jag inte att mina vänner ljög eller så men de gjorde en hel del dumt.
Jag var en liten bitch även då... pappa var ju int riktigt gla på mig när han fick höra vilka man umgicks med. Men jag skäms inte över det. För det är ju en erfarenhet av livet. Man gör ibland en massa dumt när man är ung.
Och jag har sett hur man blir av droger och alkohol MEN jag kan säga att det var den mest roligaste tiden i mitt liv. Va ja minns så hade man inga "måsten". Det ändå man måste tänka på var ju skolan men annars så va man ganska problemfri. Nå ja... kärleks problem hade man nog men det var ju en "världslig sak"... ha ha.... det hör ihop med tonåren eller??
Kan nog än i denna dag tänka till baka på den tiden med ett leende på läpparna, det hände så mycket på den tiden. De kanske inte var de bästa vännerna man hade och mamma och pappa ville att man inte skulle umgås med dem. Men i dag minns jag bara att jag mådde så himla bra.
Men som man säger POLISBARN är VÄRST... och det var jag. ha ha...
Nej nu ska jag fixa lite här hemma... Nu har ni fått ett ögonblick av mitt liv som 17 åring. Ni som träffa mig som 17 år... kommentera om ni tycker att jag är ute och cyklar...
//Rimza
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna men inget spam de raderas!